Mitt i livet

Menstruation

<--Tillbaka

Mens Mensvärk Blödningstrassel Endometrios

MENS
Redan under moderlivet har vi en stor mängd ägganlag i våra äggstockar. När sen flickor föds finns det cirka 400 000 st. Inga ytterligare ägganlag skapas sedan. Den första mensen kommer när den unga kvinnan börjat växa på längden, brösten har växt till och håret under armarna och i underlivet har kommit. När det händer är väldigt individuellt men vanligt är mellan 10 och 17 års ålder.

Vad är mens?
Ett ägganlag utvecklas i regel cirka en gång i månaden och ägget lossnar från sin plats inne i en av äggstockarna. Inne i livmodern förbereds allt för att kunna ta emot ett befruktat ägg. Slemhinnan inne i livmodern växer till och blir kraftig. Uteblir befruktning så får inte slemhinnan längre de hormonella signaler som behövs för att kunna fortsätta växa och kommer att stötas ut från livmodern i form av en menstruationsblödning. Detta händer ca 14 dagar efter en ägglossning. Sen tar det ett antal dagar innan ett nytt ägganlag har växt till så pass mycket att det lossnar. Denna period mellan mensen första dag fram till nästa mens kallas för en menscykel.

Hur ofta?
Många kvinnor har en regelbunden mens i cykler om ca 28 dagar medan andra kvinnor kan ha betydligt fler dagar i sina cykler. Några kvinnor har enbart en liten blödning någon eller ett par gånger per år.

Hur mycket man blöder och hur många dagar varierar kraftigt mellan olika kvinnor. Men den sammanlagda mängden är oftast inte mer än drygt en halv deciliter.

Kan man duscha/bada?
Du kan duscha som vanligt vid menstruation.

När du har mens kan du bada i sjöar och hav precis som vanligt, men var noga med hygienen. Använder du tampong kan den sitta i när du badar, men byt tampong när du badat färdigt.

Upp

MENSVÄRK
De flesta känner någon form av obehag i samband med mens. Det kan kännas i nedre delen av magen men kan även stråla ut i ljumskarna och bakåt ryggen. Det kan mola under den första delen av mensen men en del kvinnor upplever också att smärta kommer intensivare i intervaller och smärtan beskrivs då ofta som en kramp. De flesta klarar av att hantera värken och leva normalt. Några kvinnor får kraftig smärta, huvudvärk, illamående, diarré eller kräkning vid mens.

Lindra mensvärken

  • Rör dig som vanligt om det går. Mensvärk kommer av att livmodern drar ihop sig d.v.s. muskelsammandragningar. De känns mindre smärtsamma när du rör på dig. Fysisk aktivitet frisätter endorfiner och dessa fungerar också som dämpande på smärta.
  • Om du måste ligga och vila känns det ofta bäst att ligga med uppdragna knän.
  • Pröva med en värmedyna på nedre delen av magen.
  • Receptfria läkemedel som fungerar bra är ibumetin, ibuprofen etc. Om du inte tål dessa så är paracetamol (Alvedon, Reliv, Panodil) ett hyggligt alternativ. Fråga gärna på apoteket. Viktigt är att ta smärtstillande medicin innan det börjat göra alltför ont.
  • Minskar man blödningsmängden kommer också det att göra att smärtan minskar i omfattning. Receptfritt på apoteket finns Cyklo-F. Börja ta tabletterna enligt doseringen på paketet direkt när mensvärken börjar komma och fortsätt under det/de som brukar vara besvärliga.

Upp

BLÖDNINGSTRASSEL
Blödningstrassel kan ta sej många uttryck och vi menar ofta olika saker när vi använder ordet blödningstrassel. Det betyder ibland att mensen är riklig, ibland att den är långvarig och ofta att den inte kommer i den tid man förväntat sej. Blodiga flytningar som dyker upp lite när som helst är en annan form av blödningstrassel. Blödningar vid samlag är ytterligare en variant. Bekymren kan vara en engångsföreteelse eller dyka upp varje månad. Orsakerna är många men en sak är gemensam. Det påverkar i regel kvinnan i vardagslivet.
Sen får man ju också inse att vi är alla olika. Vissa kvinnor har som utgångspunkt en menstruation som kommer mycket regelbundet, nästan på minuten, medan andra har blödningar mycket sporadiskt någon enstaka gång per år.

Myom
Myom betyder muskelknuta och är en helt godartad förändring som kan uppstå i livmodern. Förändringen är uppbyggd av muskelceller och i viss mån även av bindvävsceller som normalt sett finns i livmodern.
Myomen kan sitta som enskilda knutor inne i livmoderhålan, i själva livmoderväggen eller på dess utsida. Men hela livmodern kan också växa till rent generellt och bli större än normalt.

Hur känns knutor i livmodern?
Myom kan besvära genom sin tyngd och storlek. De kan trycka på närliggande organ såsom urinblåsa eller ändtarm så att man får behov av att springa på toaletten oftare. Menstruationen kan bli rikligare, mer långdragen och ibland leder det till smärtor i samband med mens.

Hur behandlas knutor i livmodern?
Knutor som inte ger upphov till några besvär behöver inte behandlas. I regel minskar myomen i storlek i och med att man kommer in i klimakteriet.
Är det i första hand menstruationerna som är besvärliga så kan en hormonspiral var ett alternativ för att minska blödningarna.
Om man får trycksymtom eller smärta på grund av myom brukar man överväga operation. Mindre myom som buktar in i livmoderhålan kan opereras bort med hysteroscopi, en operation där man via slidan kikar in i livmoderhålan med en optik. Sitter myomen på livmoderns utsida avlägsnas de vanligen med så kallad laparoskopi (titthålskirurgi). Är myomen stora kan det bli aktuellt att ta bort hela livmodern.

Kan man bli gravid med knutor i livmodern?
Oftast är det inga som helst bekymmer. I vissa fall är dock myomen många, stora eller sitter så till att det kan vara svårt för graviditeten att fästa i livmodern. I andra fall fungerar graviditeten utmärkt men myomet sitter i vägen för barnet när det ska passera ned i förlossningskanalen. I samband med ultraljudsundersökningen tittar man på just detta och är barnmorskan fundersam kommer hon att ordna så at du får extra kontroller under senare delen av graviditeten.

Dysfunktionella blödningar
I tjugoårsåldern har många kvinnor ägglossning varje månad d.v.s. 12 gånger/år. När man sen är lite äldre händer det ibland att någon ägglossning uteblir och plötsligt hoppar mensen över någon vecka eller två. Istället dyker en kraftig och/eller en långdragen blödning upp som håller i betydligt längre än vanligt. I samband med ägglossningen utsöndras vanligtvis hormoner som styr när mensen startar och hur länge man kommer att blöda. Uteblir ägglossningen så fungerar inte den hormonella kontrollen lika bra och besvär som ovanstående kan dyka upp. Ju närmare klimakteriet man kommer desto större risk att man får besvär med oregelbundna menstruationer av just den här anledningen. Samma typ av besvär kan man också ha precis i början av sin fruktsamma period d.v.s. under det första året mensen har börjat i puberteten.

Vad kan man göra åt dessa blödningar?
Kommer det en enstaka gång så hinner ofta besvären försvinna innan man fått tid hos läkare. Blir det besvär då och då så är det vanligt att man får behandling med gulkoppshormon som man får äta dagligen under mensperiodens senare del. Vanligtvis i 10 dagar. När man sen slutar med tabletterna kommer mensen inom loppet av 3-5 dagar. Tablettkuren upprepas varje månad om man har mycket besvär eller som en enstaka kur om man tror besvären är mer övergående.
Har man samtidigt behov av att skydda sej mot graviditet så kan din läkare som ett annat alternativ föreslå att du använder p-piller för att regularisera mensen.

Infektioner
Småblödningar eller blödningar i samband med samlag kan vara tecken på en inflammation eller infektion i slidan, på livmodertappen eller mer ovanligt uppe i livmoder, äggledare eller äggstock. Har du funderingar så är det bästa att ringa och fråga närmaste gynekologmottagning eller barnmorskemottagning om råd i just ditt aktuella fall.
Är man ung och ännu inte fött några barn bör man vara noga med att kontrollera Chlamydia i samband med partnerbyte.

Cellförändringar
Vanligtvis ger cellförändringar på livmodertappen inga som helst besvär men enstaka gånger kan förändringarna leda till att man blöder lite vid samlag. I Sverige blir kvinnor kallade till provtagning vart tredje år från cirka 25 års ålder upp till det att man närmare sej 60 år. Har man tämligen nyss varit på cellprovtagning och får en enstaka blödning ska man förstås inte behöva oroa sej för att det rör sej om cellförändringar. Men har det av någon anledning inte blivit av att gå på en kontroll på länge är det klokt att ta kontakt med barnmorskan för en undersökning.

Hormonbehandlingar
Under behandling med olika preventivmedel och klimakteriemediciner kan man ibland drabbas av blödningstrassel. Kommer blödningar under någon av de första tre månaderna sen du startat din behandling kan du lugnt avvakta. Ofta rättar det till sej alldeles av sej själv. Uppstår blödningarna efter en längre tids behandling är det klokt att höra av sej till den barnmorska eller läkare som skrivit ut medicinen och diskutera hur du ska gå tillväga fortsättningsvis.

Upp

ENDOMETRIOS
Bakgrund:
Endometrios är ett tillstånd vid vilket vävnad liknande livmoderns slemhinna förekommer utanför livmodern. Förändringarna kan vara allt ifrån mikroskopiska till mycket utbredda. De är vanligtvis belägna i äggstockar eller äggledare, men kan även finnas utanför kvinnans lilla bäcken, t ex i tarmväggar eller lungor. Förändringarna beter sig precis som slemhinnan inne i livmodern; när det är dags för menstruation så blöder det lite grand från slemhinnehärdarna t.ex. ute i buken. Blödningen retar och ger upphov till en smärtreaktion!

Endometrios är en kronisk sjukdom, men det betyder inte att man alltid är sjuk. En del kvinnor märker över huvud taget inte av sin endometrios. Andra blir besvärsfria efter en behandling. Vissa kvinnor kan dock få tillbaka sina besvär efter en behandlingsperiod och då kan behandlingen behöva upprepas och ibland pågå under flera år. Endometrios förekommer hos cirka 1-2 % av kvinnor i åldern 15-50år. Hos oönskat barnlösa kvinnor kan förekomsten vara upp till 20 gånger högre.

Orsaker:
Mekanismerna bakom uppkomsten av endometrios är fortfarande i stor utsträckning oklara, men ett flertal teorier som förklarar tillståndet finns.
En möjlig förklaring är att en del av kvinnas menstruation blöder ut i buken via äggledarna men att kroppens vanliga "renhållningsceller" inte lyckas oskadliggöra dessa bitar av livmoderslemhinna.
En annan möjlig förklaring skulle kunna vara att celler från livmoderslemhinna sprids från livmodern via blodet eller lymfan.
Ytterligare en möjlig förklaring är att livmoderslemhinnecellerna hos den sjuka kvinnan är annorlunda och därför lättare fäster i vävnad utanför livmodern.

Ärftlighet:
Det finns ett visst mått av ärftlighet i den här sjukdomen men hur stor risk man har att få sjukdomen om ens mor har varit drabbad är oklart.

Symtom:
Smärta vid mens
Smärta vid samlag
Smärta vid rörelse, toalettbesök etc.
Blödningstrassel
Diffusa buksmärtor
Svårigheter att bli gravid

Utredning:
Du får berätta om dina besvär
Gynekologisk undersökning med ultraljud
Ev. Blodprovstagning
Ev. Titthålsoperation av buken (laparoscopi)

Behandling:
Vilken metod man väljer är helt beroende av symtomens svårighetsgrad, kvinnans ålder och eventuella önskemål om barn.
Medicinsk behandling är till för att i första hand minska smärta.

Olika behandlingslinjer är:
Enbart smärtstillande läkemedel eller i kombination med gulkroppshormon/p-piller.
Behandling med en grupp läkemedel som går under beteckningen GnRH-analoger i cirka 6 månader givet som nässpray, injektion eller implantat. Det finns ett flertal preparat på marknaden. Dessa hämmar ägglossningen på ett mycket effektivt sätt och då uteblir också symtomen.
Ibland prövas kirurgisk behandling med borttagande av endometriosförändringar.
Efter kirurgisk behandling eller GnRH-medicinering ges oftast långtidsterapi med enbart gulkroppshormon eller vanliga P-piller.

Ställ en fråga till gynekologen
Upp igen
<--Tillbaka

ANNONSER