Livet runt de 30

Förlossning

<--Tillbaka

Förlossningsstart Förlopp Träning efteråt

NÄR STARTAR FÖRLOSSNINGEN?

När sammandragningarna börjar bli allt smärtsammare och komma allt mer regelbundet då kan du vara i början av förlossningen. Men det är inte alltid så lätt att avgöra. Ibland avtar värkarna efter en stund och då brukar det kallas att du haft "förvärkar".
När värkarna kommer var 3-5 minut och du upplever att smärtan hela tiden tilltar så kan du slå en signal in till förlossningen där du bor, antigen för att tala om att du är på väg eller för att rådgöra om du möjligtvis kan vänta hemma ytterligare ett tag.

CTG Om vattnet går ska man alltid komma till förlossningen för att få vattenavgången säkerställd. Det kan dröja några timmar till några dagar innan värkarna kommer igång. När du kommer till förlossningen på kontroll undersöker man att barnet mår bra genom att registrera med en CTG-kurva. Ser allt bra ut kan du få vänta hemma på att värkarna kommer igång. Får du då feber eller om fostervattnet börjar se missfärgat ut kommer du få instruktioner att höra av dig direkt till förlossningen.

Vid blodblandad flytning ("teckningsblödning" eller "slemproppen") är det beroende på hur mycket blod det kommer som avgör om du ska komma in till förlossningen eller inte. Är det bara lite slemtillblandat blod i trosorna eller när du torkar dig efter toalettbesök behöver du inte oroa dig. Det är normalt inför uppstarten av en förlossning. Men det skall inte blöda som vid en menstruation och blodet skall inte var färskt, d.v.s. ljusrött, för då ska du direkt komma till förlossningen. Är du tveksam så ring!

Hur vet man att en förlossning faktiskt har startat?
När du kommer in till förlossningen så skaffar sig barnmorskan en uppfattning om hur täta och intensiva dina värkar är. Hon känner också på livmodertappen och får då reda på om tappen håller på att försvinna och ifall livmoderhalsen börjat öppna sig. Genom att lägga samman denna information så vet hon ifall du befinner dig i latensfas (alltså förstadiet till förlossningen) eller i öppningsskedet (början av förlossningen).

Ställ en fråga till gynekologen
Upp igen
<--Tillbaka

DET NORMALA FÖRLOSSNINGSFÖRLOPPET

Latensfasen
Säng Det är vanligt med förvärkar i andra delen av graviditeten. Livmodern blir hård och "toppar sig" under några sekunder upp till någon minut. Det gör sällan särskilt ont. I slutet av graviditeten ökar ofta förvärkarna i frekvens. Livmoderhalsen ska mjukna och börja öppna sig, detta brukar kallas latensfasen. Latensfasen upplevs mycket olika. Några märker knappt av den, andra har lite "mensvärkskänsla" och vissa tycker att det är smärtsamt och besvärligt.
Går det så förblir man hemma och försöker slappna av så långt det är möjligt. Ta ett varmt bad eller kryp upp i soffan med en varm rispåse och en skön filt. Någon kanske kan massera dig i ländryggen. En långsam promenad är också ett alternativ.

Öppningsfasen
När sammandragningarna blivit mer regelbundna och upplevs smärtsamma kan förlossningen ha startat. Barnmorskan gör en bedömning av hur mycket livmodertappen öppnat sig. Vid en öppningsgrad på 3-4 cm är ofta förlossningen igång.

I samband med att livmoderhalsen vidgar sig kan en slemmig blödning uppstå. Det kallas teckningsblödning. Detta är helt normalt. Vid större blödning (ungefär som en mens) eller om det blöder samtidigt som vattnet går bör man alltid genast kontakta förlossningsavdelningen för råd.

Förlossningen kan också starta med att "vattnet går". Fosterhinnorna brister och en stor mängd vatten, ofta flera deciliter, rinner ut. Vanligtvis kommer sen värkarna igång under det närmaste dygnet.

Det är inte alltid så självklart att veta när vattnet gått. Om du misstänker att vattnet har gått, skall Du alltid kontakta förlossningen och få detta bekräftat. (Se vattenavgång)

Vattnet kan också gå senare under förlossningens förlopp. Ibland tar man hål på fosterhinnan för att förstärka värkarna eller för att kunna övervaka fostret på ett bättre sätt (barnmorska sätter en liten elektrod på fostrets huvud). Fostervattnet är oftast klart och vattenfärgat, men kan ibland vara grönt eller brunfärgat.

När förlossningen nu är igång ska livmoderhalsen fortsätta att vidga sig och barnet ska passera neråt i bäckenkanalen. I ett optimalt förlossningsarbete kommer sammandragningarna med ca 3 minuters intervall och varar 60-90 sekunder. Livmoderhalsen öppnar sig med ca 1 cm i timmen. Men som med allt annat så varierar detta från individ till individ. Det har också stor betydelse om man tidigare fött barn jämfört med om det är första gången. När livmoderhalsen är öppen 10 cm säger man att den är fullvidgad. Från det att livmoderhalsen är fullvidgad kan det ta ytterligare någon timme innan barnets huvud står ända ner mot bäckenbotten och det är dags att börja krysta.

Säng Utdrivningsskedet
När det är dags att börja krysta känner man ofta det väldigt intuitivt. Det är en stark impuls som inte går att stå emot. Du vill helt enkelt trycka på för att få ut barnet. Barnmorskan finns hela tiden med i detta skede för att guida dig i den mån du behöver det. Krystningsskedet tar ca en timme för den som aldrig tidigare fött barn och ofta betydligt snabbare för en omföderska. Direkt efter det att barnet är fött får du ett läkemedel direkt in i blodet. Det är ett livmodersammandragande medel och ges för att livmodern ska dra ihop sig väl och därmed förhindra blödning.

Efterbördsskedet
Förlossningen är inte slut förrän moderkakan också är ute. En stund efter barnets framfödande börjar du åter få sammandragningar och krystkänslan kan komma åter. Ofta räcker det med en eller två krystningar för att få ut moderkakan. Först därefter syr barnmorskan eventuella bristningar eller klipp. Under timmarna efter förlossningen känner barnmorskan på magen flera gånger för att kontrollera att livmodern är väl ihopdragen. Att lägga till barnet tidigt vid bröstet (alltså redan inne på förlossningssalen) stimulerar till frisättning av de hormon som får igång mjölkproduktionen men det har samtidigt effekten att livmodern drar ihop sig av det.

Efter förlossningenBaby
Direkt efter förlossningen handlar det mest om att vila och att få bekanta sig med den nya familjemedlemmen. Ofta bjuds man på ett lite extra festligt fika. Senare sköter man barnet och längd och vikt noteras. Lite senare vill många kvinnor gå upp och duscha. Är allt väl med mor och barn väljer en del kvinnor att gå hem på tidig hemgång medan andra tycker det känns bra att vara kvar på BB eller liknande vårdform tills amningen fungerar.

Ställ en fråga till gynekologen
Upp igen
<--Tillbaka

TRÄNING EFTER FÖRLOSSNING
Under en graviditet har många fått minska ner sin vanliga träningsdos men också anpassat träningsintensiteten allt eftersom man blivit mer orörlig och kanske otymplig. För många innebär också en graviditet en ordentlig viktuppgång. När man nu är förlöst och vill komma igång med någon form av träning får alltför många rådet att ta det lugnt ytterligare en tid. Och har man riktigt otur känner man sig snarare skrämd att våga prova någon from av träning. Och så går tiden och plötsligt var barnledigheten slut utan att man hittat tillbaka till sin vanliga vikt och utan att man kommit igång med någon form av rörelseträning. Men så behöver det förstås inte vara.

Väldigt mycket beror på hur mycket och på vilket sätt du tränade innan graviditeten. Har du stor träningsvana är det lättare att hitta tillbaka till din gamla form. Har du tidigare aldrig tränat så tar det längre tid, förstås.

Två bra råd:
1. Börja försiktigt och öka successivt
2. Lyssna på kroppen

Kondition
Börja lågintensivt. Promenader är en utmärkt träningsform för att komma igång. Det är dessutom något vi alla kan utan att behöva öva. Att ha en barnvagn att skjuta på gör att det blir lite mer ansträngande och det är bara positivt. Börja med en halvtimmes promenad varje dag under ett par veckor och öka tempot lite grand hela tiden. Du ska helst bli varm och lite svettig. Så småningom utökar du tiden du promenerar så du är ute en timme per dag. Har du inte med dig barnvagnen så kan ett par stavar bidra till att du bättre få fart på hjärtat och därmed höjer din kondition.
När du är ute och går så tänk på att gå med hållning. Då håller du in magen och musklerna i skinkorna spänns. Samtidigt får du då automatiskt med dig bäckenbottenmuskulaturen och de behöver komma igång efter en förlossning. Prova och jämför hur det känns när du går "som en hösäck". Skillnaden brukar vara påtaglig.
När du sen behöver komplement till promenaderna:
Skidåkning på längden är konditionskrävande men är skonsamt för kroppen.
Löpning och olika former av gymnastik brukar vara lite svårt första tiden just för att bäckenbotten inte har hämtat sig. I början när du provar så ta det försiktigt och undvik helst alla typer av hopp. Starta i ett betydligt lugnare tempo eller på en lägre intensitet än du är van vid.
Vissa föreningar, t.ex. Friskis&Svettis, erbjuder mamma-barnjympa eller basjympa som är väl anpassad till de svårigheter man har som nyförlöst.

Styrka
Återigen är det hur mycket belastning din bäckenbotten tål som avgör hur fort du kan starta med någon form av styrketräning. Alltså hur van din muskulatur är sen tidigare att jobba hårt.
Promenader som start gäller även för styrketräningen. Och då är det framför allt bålens och bäckenbottens muskulatur som ska komma igång. Hållningsmuskulaturen är viktig och den tränar du som det beskrivs ovan. Magmusklerna drar sakta ihop sig och det är förutsättningen för att man ska kunna börja träna dem aktivt igen. Efter någon månad eller två kan de flesta börja försiktigt med styrketräning i någon form.

Kroppen tål rörelseträning
Risken är större att vi underaktiverar vår kropp än att vi överanvänder den och det gäller även för kvinnor som nyligen fött barn.

  1. Att lyssna på kroppen innebär att man slutar med det som gör ont eller ger upphov till obehag. Kanske provar man igen om någon vecka eller två och då kan det fungera utmärkt.
  2. Sätt inte för höga mål som skall nås alltför snabbt. Försök vara realistisk.
  3. Glöm inte att de extra kilon du lagt på dig under graviditeten innebär att du får en extra belastning på lederna. Anpassa rörelseaktiviteten så att den passar dig precis som du fungerar just nu.
  4. Fysisk ansträngning är oftast något vi mår bra av. Riskerna med att röra sig är betydligt överdrivna medan riskerna med att sitta still är allvarligt underskattade.
  5. När man ammar kan brösten kännas hämmande när man försöker röra sig. En bra åtsittande BH är receptet.
  6. När man fått sitt första barn har man gott om tid när barnet ändå sover att komma ut och röra sig. Njut av det! Och prioritera dina egna behov av motion.
  7. När man har större syskon hemma samtidigt som en ny liten familjemedlem gjort sin entré kan det vara betydligt svårare att få tid för egen träning. Då gäller det att se möjligheterna och inte hindren! Precis som man planerar annat kan det vara klokt att planera den tid de vuxna behöver för att må bra fysiskt!

Ställ en fråga till gynekologen
Upp igen
<--Tillbaka

ANNONSER